Få böcker är mer kända inom den svenska formhistorien än Gregor Paulssons Vackrare Vardagsvara från 1919 och det funktionalistiska manifestet acceptera från 1931. Vi tar en närmare titt på två skrifter av stor vikt för Svensk Forms historia!
Vackrare Vardagsvara skrevs av Gregor Paulsson 1919 till en utställning på Svenska Mässan i Göteborg samma år. Boken var Svenska Slöjdföreningens första så kallade propagandapublikation där Paulsson argumenterade för att konstnärer skulle arbeta direkt mot industrin för att på så sätt höja kvaliteten på vardagliga bruksföremål. Genom att producera vackrare varor industriellt så blev de tillgängliga för fler. Inspirationen kom från Deutscher Werkbund som presenterat idéer som Paulsson applicerade på svenska förhållanden.
Idén var inte helt ny Sverige, redan 1917 genomfördes Hemutställningen på Liljevalchs konsthall med ungefär samma mål och redan 1914 startade Svenska Slöjdföreningens Förmedlingsbyrå under ledning av Elsa Gullberg vilken fungerade ungefär som en arbetsförmedling mellan konstnärer och industrin. I Vackrare vardagsvara utvecklade Paulsson konceptet och riktade sig även mot konsthantverkare.
1931 var Paulsson Svenska Slöjdföreningens direktör och hade året innan varit generalkommissarie för den framgångsrika Stockholmsutställningen. När utställningen stängde drog sig Paulsson tillsammans med utställningens arkitekter – Gunnar Asplund, Wolter Gahn, Sven Markelius, Eskil Sundahl och Uno Åhrén – tillbaka på Vaxholms Hotell. Där skrev de vad som kom att bli den funktionalistiska arkitekturens viktigaste manifest acceptera, ett manifest som banade väg för de formmässiga och sociala innovationer som blev ryggraden i det svenska ”folkhemsbygget”. Skriften kom ut i maj 1931 med Bauhausskolan i Tyskland som en tydlig inspiration.
[addthis tool="addthis_inline_share_toolbox_01xp"]