Ingen annan möbel använder vi så mycket som sängen, och många tillbringar en tredjedel av dygnet i den. Men vilken säng passar till vilket hem, och hur stor bör en säng egentligen vara? Den frågan har nötts och blötts i alla tider, inte minst under 1940-50-talet då den svenska bostadsstandarden avhandlades flitigt. I skriften Bäddmöbler – mått och typer från 1950 gav Svenska Slöjdföreningens möbelfunktionsundersökning svar på alla frågor om sängen som befolkningen inte visste att man hade.
Under 1940-talet byggdes många nya bostäder i Sverige, och som ett resultat genomförde Svensk Slöjdföreningen en mängd undersökningar om svenskarnas boendemönster, heminredning och bostadsstandard. Resultatet visade på stor trångboddhet och ofta undermålig inredning, varpå föreningen i tidens folkbildaranda startade ett antal studiecirklar i s.k bokunskap. 1948 startades även möbelfunktionsundersökningen som innebar studier av olika möbeltyper som resulterade i olika kravspecifikationer för möblernas funktion och egenskaper.
Först ut att undersökas på detta grundliga, nästan vetenskapliga, sätt var sängen, då det visades sig att sovplatsen oftast var den mest eftersatta möbeln i de svenska hemmen. I undersökningen kan man läsa om en mängd olika typer av bäddmöbler och madrasser samt olika studier över sängarnas längd, höjd och bredd där utrymmet för rörelse och olika sovställningar gavs stor vikt, vilket bildserien tydligt visar. Avslutningsvis presenterades ett förslag till en ny mått-standard för sängar baserat på längd och vikt hos den genomsnittliga svensken och hens husliga behov – något som kanske kan ses som ett uttryck för funktionalismens syn på hemmet som en boendemaskin.
[addthis tool="addthis_inline_share_toolbox_01xp"]