Tillbaka till Mats Formreflektioner

Samverkan vägen framåt för designinstitutionerna

Samverkan var ordet för dagen när det nya designinstitutionella landskapet diskuterades i ett panelsamtal som Konstkritikersamfundet bjöd in till på årets första riktiga vårkväll. I panelen Birgitta Castenfors, tf överintendent på Nationalmuseum, designjournalisten Susanne Helgeson, Kieran Long, överintendent på ArkDes och undertecknad.

Kvällens moderator Birgitta Rubin, kulturjournalist på DN, inledde kvällen med att konstatera att äntligen har propositionen baserad på utredningen ”Gestaltad livsmiljö” överlämnats till riksdagen efter att ha blivit framflyttad ett flertal gånger.

I propositionen understryks bland annat vikten av samarbete och samverkan över institutionsgränserna. Det har länge varit för mycket kamp om tolkningsföreträdet inom formområdet, en kamp om vem som har den viktigaste mötesplatsen, vem som ska få det nationella designuppdraget, osv. Som om kakan att dela på bara hade en storlek. Min övertygelse är att med ökad samverkan så kan kakan också växa och bli större! Och i linje med detta så samtalar vi nu med SVID om en samlokalisering och ökad samverkan. Ett momentum här och nu med möjlighet att koppla samman våra intressesfärer på bred front.


Birgitta Castenfors, Mats Widbom, Kieran Long, Susanne Helgeson och Birgitta Rubin

Men vi öppnar våra hjärtan även mot många andra formaktörer. Med ArkDes har vi tecknat ett treårigt samarbetsavtal kring Ung Svensk Form – ett samarbete som vi i veckan har diskuterat vidare hur vi kan utveckla och fördjupa. Med Nationalmuseum planerar vi en gemensam programaktivitet i höst när museet öppnar igen som tar avstamp i våra sammanflätade historiska band. Och med Form Design Center i Malmö och Röhsska museet i Göteborg knyter vi också närmare band i arbetet med att stärka regionala noder för designutvecklingen i landet. I detta sammanhang utgör givetvis våra tretton regionalföreningar en viktig infrastruktur och vi ökar nu samverkan mellan kansliet och föreningarna inför och under vårt jubileumsår 2020 med en gemensam tematik.

Och gällande planerna på ett nytt designcenter i Stockholm så för vi just nu spännande samtal med Sveriges Arkitekter och Swedish Fashion Council kring en programsamverkan på en ny plats i staden som är kompletterande och inte dubblerande i relation till existerande designarenor, men var vi landar med denna ”hot spot” är alltjämt en öppen fråga.

I den nya ”formproppen” föreslås ett nytt nationellt mål för arkitektur-form- och designpolitiken, men alliansen har inte godkänt formuleringen om att arkitektur, form och design ska bidra ”till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer ”. Även om det kanske är ett lite väl fullspäckat mål – och även om designaspekterna kunde varit tydligare – så tar ”formproppen” ändå ett viktigt helhetsgrepp på den byggda miljön inklusive det offentliga rummets gestaltning och därmed så inbegriper det frågor kring stadsplanering, livet mellan husen och bostadspolitik. I Frankrike så finns t ex som svar på att motverka just segregering vid nya bostadsområden en lagstiftad kvot på bostäder med subventionerade hyror s.k. HLM – och detta även om området ligger mitt i centrala Paris.

Och när det gäller jämlikhetsaspekter för ekonomisk tillgänglighet på den överhettade bostadsmarknaden så finns det idag flera arkitektkontor som tagit fram kostnadseffektiva lösningar på bostadsmoduler och typhus med enkla materialval och smarta tekniska lösningar där t ex en etta inte behöver kosta mer än 3000 kr/månaden. Så helt klart kan arkitektur och design göra skillnad.

Arkitektur och design angår alla människor från morgon till kväll – från vaggan till graven – från teskeden till staden. Det är därför en demokratifråga att ett ämne som angår alla människor också görs tillgängligt för allmänheten för att öka kunskap och engagemang. Därför har också institutioner som panelens ArkDes, Nationalmuseum och Svensk Form särskilt viktiga roller som mötesplatser för debatt och reflektion där olika röster kan komma till tals och där publiken själva kan ta ställning. Ja som nu under onsdagskvällens panelsamtal i Svensk Forms bibliotek på Skeppsholmen.

[addthis tool="addthis_inline_share_toolbox_01xp"]

Föreningen Svensk Form
Svensksundsvägen 13
111 49 Stockholm

Organisationsnummer: 802003-0980

Föreningen Svensk Form arbetar för att skapa engagemang och belysa de
möjligheter design kan ge för individen, kulturen, samhället och näringslivet.

Ändra inställningar för cookies