1947 genomförde Svenska Slöjdföreningen tillsammans med Riksbyggen utställningen Vi bygger för barnen i de nybyggda lägenhetshusen i Stockholmsförorten Gubbängen. Fokus låg på barn och ungdomar och deras utrymme för lek och återhämtning i hemmet – något som är väl värt att uppmärksamma ett år som detta då FN:s konvention om barnets rättigheter blivit svensk lag.
Riksbyggen grundades 1941 som byggnadsfackförbundens företag. Efter andra världskriget var läget på den svenska bostadsmarknaden inne i en nedgångsperiod och man såg det därför som sin uppgift att bygga bostäder och på så sätt både motverka bostadsbristen och ge byggnadsarbetarna arbete. Under sina uppstartsår samarbetade Riksbyggen och Svensk Form med både utställningen Där vi samlas (1945), som handlade om samlingslokaler, och med bostadsutställningen Vi bygger för barnen (1947) som ägde rum i det nya bostadsområdet Gubbängen där Riksbyggen och Familjebostäder med flera stod för byggandet och där arkitekten Uno Åhrén var Riksbyggens chef.
Med Vi bygger för barnen tog Svenska Slöjdföreningen och Riksbyggen fasta på att svenskarna i allt större utsträckning började överge en-rummaren för att istället flytta till två- och trerumslägenheter. I och med utställningen ville man ge förslag på hur lägenheterna i Riksbyggens nya område i Gubbängen kunde inredas för att ge plats åt familjer av skiftande storlek. De olika lägenheterna inreddes av NKI, Möbelkonsum, Möbelbranschens samköpsförening och NK-bo och i den medföljande broschyren fanns även prislistor för de möbler som användes i utställningen. Kuriosa: idag bor Svensk Forms kommunikationsansvarig i en av dessa historiskt intressanta fastigheter.
[addthis tool="addthis_inline_share_toolbox_01xp"]