Tillbaka till Mats Formreflektioner

Svenska Fönster-prisvinnaren – ypperligt exempel på samarbetet mellan arkitekt, beställare och byggare

Arkitekten Anna Chavepayre och uppdragsgivarna Birgitta och Staffan Burling vann i år det prestigefulla Svenska Fönster-priset i Design S – Swedish Design Awards och jag hade själv glädjen under pågående Almedalsvecka att dela ut priset på plats tillsammans med Svenska Fönsters vd Beatrice Kortner Henriksson.


Prisutdelning Svenska Fönster-priset 2018:
Mats Widbom, vd Svensk Form, Beatrice Kortner Henriksson, vd Svenska Fönster, Anna Chavepayre, arkitekt, Birgitta Burling och Staffan Burling (beställare).

Ateljébostaden Hamra på Södra Gotland är ett ypperligt exempel på hur viktigt samarbetet är mellan just arkitekt, beställare och byggare. Arkitektur är en brukskonst där arkitekten måste vara lyhörd mot beställarens önskemål och drömmar. En kompromisslös arkitekt får ofta problem att landa väl medan arkitekter som ser dialogen med både beställare och byggare som självklara delar av den kreativa processen ofta har större framgång. I detta fall kan man nästan tala om ett samskapande då ovanligt mycket tid har getts till att successivt skissa fram idéer, samtala och testa olika koncept – även sprungna ur det vilda tänkandet som till exempel att sovalkoven, som sticker ut som en box från husets ena kortsida, skulle gå att koppla loss från huset och rulla ut i trädgården på valfri plats likt en satellit som lämnar moderskeppet. Den idén visade sig allt för tekniskt komplicerad och kostsam men embryot finns ändå kvar genom sovalkovens påannonsering i fasaden.

Platsens ande är en annan huvudaktör i detta prisbelönta projekt. Birgitta och Staffan tältade ett par somrar på tomten man nogsamt hade valt ut och köpt av en bonde innan idéerna om huset växte fram. Var på tomten skulle huset ligga – nära vägen eller längre in på tomten? Vilka växter och träd skulle man spara? Hur skulle huset orientera sig i väderstrecken och hur högt skulle det få bli? Kanske kunde man se havet om man byggde i två våningar? Ja dessa funderingar fick ta tid medan platsen analyserades och platsens ande (genus loci) kändes in under olika årstider. Birgitta berättar att helheten har varit viktig – ljuset, vinden, himlen, fåglarna och historien. Under lunchen kommer vi in på vikten av att saker och ting får ta tid och sakta växa fram – en lyx i dessa tider då allt snurrar allt snabbare. En arkitekt som inte ens beger sig till tomten där huset ska byggas ger inte Anna Chavepayre, husets arkitekt, mycket för.

Och huset hamnade till sist nära vägen med utblick över det vackra kulturlandskapet på andra sidan vägen med karaktäristiska stengärdsgårdar och nyfikna kor. Samtidigt fick man ett skyddat gårdsrum på andra sidan med naturens ”formklippta” enar och öppna ytor som bl a ska få inrymma en dansbana i framtiden. För en hel del återstår att göra, ett trägolv ska läggas in, sovrummet ska kläs med grön sammet, armaturer ska bytas ut – ja kanske är det meningen att huset ska fortsätta leva och förändras allt eftersom nya idéer växer fram. Liv är skapande och förändring.

Och här handlar det om det goda livet på landet – som t ex hur badkaret har fått en prestigefull placering i direkt anslutning till det stora centralrummet med utsikt över både natur och arkitektur genom de stora fönsterytorna som banat väg för att ateljébostaden i Hamra vann årets fönsterpris med juryns fina motivering:

”I denna ateljébostad arbetar fönstren som både ljusinsläpp, dörrar, väggar, avskiljare, förmedlare, inramning, öppningar och avslut. Fönstren skapar rum på båda sidor om sig med en arkitektonisk självklarhet som gör insida och utsida till en helt förhandlingsbar lek av funktioner och kommunikation. I mötet mellan ateljé och bostad, bunker och terrass, tröskel och horisont förenas fasad och fönster i en smidig tango för betong och glas.”