Den som försöker kurera sin Milanovistelse efter ett ordnat besöksprogram har ingen lätt uppgift då långa köer både på vägar och venues skapar uppenbara problem. Och att försöka greppa allt är ändå omöjligt även om all tid som står till buds, under denna världens mest späckade designvecka, nogsamt bokas in och planeras. Nej bättre då att snöra på sig ett par bekväma sneakers och ge sig ut förutsättningslöst i formdjungeln för att låta sig överraskas och det är mycket nog även för den mest kräsne designkonnässör.
Bara möbelmässan i sig är omöjlig att täcka in med 20-talet gigantiska mässhallar för design, kök, badrum, klassiker och rookies. Men samtidigt är detta lite av tjusningen – den stora skalan, det enorma utbudet av design och myllret av mer än 400 000 besökare som gör att Milanomässan med rätta kallas alla möbelmässors moder.
Varje år strömmar över 400 000 besökare till möbelmässan i Milano
Så vilka strategier har man då valt i år för att höra och synas? På själva mässan handlar det mycket om att hitta rätt utställningshall och rätt monterplats i relation till flödesschemat som mässgångarna skapar – ju närmare mittgång och korsning desto bättre – ju längre ut i hörnorna desto mer avfolkat. Men prissättningen är därefter och lite tur måste man också ha kring vilka grannarna blir. Jag undrar t ex hur Rumänien tänkte när man bokade in sin nationella monter längst ner i en återvändsgränd.
Ensam värd i Rumäniens ödsliga monter på Il Salone de Mobile
Men även om mässan är värt en resa i sig så växer ständigt antalet utställare som väljer att boka in lokal på staden – inte minst i populära kvarteren i Brera-området där flaggvimplarna som påannonserar designveckan hänger på rad likt de tvättlinor som en gång knöt samman gaturummets fasader. Här tycks många mena att rätt strategi är att försöka ropa högst när man väl har lockat in de förbipasserande i sin lokal. Allt för att kunna lämna ett tydligt avtryck hos den av intryck redan fullmatade mässbesökaren. Och uppfinningsrikedomen är stor med allt från Panasonics uppblåsbara globtält med en spektakulär klimatsimulator och Vitras möbelteater där bevakningskameror zoomar in detaljer på de utställda möblerna till Missonis kalejdoskopiska färgsnurror från golv till tak eller danskarnas stora konsthantverksinstallation i ett av renässanspalatsens vackra gårdsrum. Ibland blir det riktigt bra men allt för ofta bara ett tomt rop i natten – eller som James Bond skulle ha sagt ”skakad men inte rörd”.
Missonis kalejdoskopiska färgsnurror i varumärkets karaktäristiska färgskala
För hur berör man bäst dessa tusenfaldiga skaror från den internationella designbranschen? Hur får man form, uttryck och innehåll att hänga samman till en helhetsupplevelse som stannar kvar och fortsätter att gro efter själva besöket? Som inte bara blir ett temporärt flimmer på näthinnan som det italienska skomärket som jag redan glömt bort namnet på som hade tapetserat väggarna med foliepapper och installerat ett stroboskop med värsta hifi-anläggningen, utan varningsskylt för personer med epilepsi. Ja på årets designvecka i Milano vågar jag påstå att Sverige hade ett av de starkaste svaren med sin utställning Hemma – Stories of Home – Designprogrammets nedslag i Milano inom ramen för storsatsningen Swedish Design Moves.
Bästa svenska nedslaget i Milano hitintills tyckte många om “Hemma – Stories of Home”
I en vacker klassisk byggnad med valvformade tak i ett av bästa lägena i staden, centralt i Brera-området så var förutsättningarna synnerligen goda. Lägg där till arkitektkontoret Joyn studios helgjutna utställningsarkitektur och en ovanligt stark uppslutning bland Sveriges ledande design- och möbelföretag så har ni svaret. Men att årets svenska nedslag i Milano blev så uppskattat tror jag också handlar om att Joyn studio inte gick i fällan att försöka ropa högst utan istället la tonvikten vid att följa arkitekturens karaktär genom att förstärka den valvformade mittaxeln med transparenta tyger och välja en sammanhållen färgskala i valet av möbler och design – helt enkelt att låta delarna underordna sig en stark helhet i en rogivande atmosfär som lyckas bygga samman form, innehåll och uttryck till Ett – till en välbehövlig inandning efter allt flåsande på stan. Och dessutom med den kloka strategin att inte försöka berätta för mycket utan endast med små narrativa tillägg och spår av livet mellan hemmets väggar, som ett utspillt mjölkglas, ett oavslutat brev eller en morgontidning kvarglömd i den obäddade sängen.
Plats:
Via Eugenio Balzan 4, Brera
Öppettider:
17 – 22 april 09:00 – 19:00
Nu har vi lagt ribban på en ny nivå för den svenska närvaron under Milanos designvecka – och där ska vi stanna kvar!
Teamet bakom satsningen Swedish Design Moves Milano. Från vänster till höger: Anna Buremalm Blomdahl, Projektledare Svensk Form, Michael Persson Gripkow, Visit Sweden, Ambassadör Robert Rydberg, Svenska ambassaden Rom, Lisa Grape, Ida Wanler, Helena Eliason, Johanna Landin (Joyn Studio), Mats Widbom, vd Svensk Form, Camilla Mellander, Head of Department for Promotion of Trade, Sweden and CSR at Ministry for Foreign Affairs, Charlotta Holm Hildebrand, tf Förbundsdirektör, Sveriges Arkitekter, Johan Cavallini, Projektledare, Visit Sweden och Martin Skoogh, Handelssekreterare.
Danmark fortsätter satsa på konsthantverk för att sticka ut i Milanos flöde av design
“The Living Room” i HEMMA – Stories of Home: San Gregorio Armchair / Claesson Koivisto Rune, Cinema Armchair & Footstool / Gunilla Allard / Lammhults, Mirror Table / Joyn Studio / Snickeri Ett, Bob Sofa /Stefan Borselius & Thomas Bernstrand / Blå Station, Blend Floor Light / Sabina Grubbeson / Pholc, Cabinet Collect 2013 / Sara Larsson / A2, Apollo / Broberg&Ridderstråle / Pholc, Textiles / Isolde + California / Astrid, Icecream Ceramics, Helena Malm, Swoon Light / Marcel Sigel / Asplund, Knot Cushion / Ragnheiður Ösp Sigurðardóttir / Design House Stockholm, Cushions & Blanket / Astrid, Floor Lamp Mist / Front / Zero. Foto: Mattia Buffoli
Panasonic bjöd på en spektakulär upplevelse men var är designkopplingen? 
Vitras sinnrika möbelteater mitt i myllrande Brera-området